Ja nu är jag en gift kvinna och heter numer Alfredsson i efternamn. Att gifta sig var inte alls som jag trodde för jag förstod varken i kyrkan eller på festen att det var vår dag. Och ska jag vara ärlig har jag nog inte fattat det än utan allt är som vanligt.

Nu rullar livet på i gamla rutiner. Jag är åter tillbaks på jobbet och jag tycker det är väldigt skönt måste jag säga och Ola har sen ett tag tilbaka börjat skolan igen. Sebaztian som var ledig i hela 3 månader från förskolan tycker det är kul med att vardagen kommit tillbaks och han stormtrivs på den nya avdelningen med lite nya kompisar och nya fröknar. Ingen kan tro att han varit borta så länge och han kom in i verksamheten från 1:a stund.

Kram på er alla.

Hej på er
I natt har när jag jobbade hade jag/vi besök från en politiker som sitter med i socialnämnden. När jag fick mejlet från vår samordnare om att han skulle vara med en stund under vårt nattarbete blev jag så glad. Man hör ju titt som tätt att politiker visar sig i verksamheterna, men konstigt nog får man själv aldrig se det...men idag vat det min tur att se att det faktiskt är sant :)

Ola och jag har "börjat" träna på vår vals och den 10 sep kommer resultatet. Det lär bli en lååååååååååååång resa för oss. Vi går åt olika håll (och ja jag vet att han styr, men om ni skulle se oss skulle ni oxå märka att det inte är så lätt ändå), takten varierar och lika så stegen. Ex vi bestämmer oss för att börja med Olas vänster och jag hänger då på med min höger och nästa gång vi dansar samma steg så dansar en av oss med rätt fot först och den andra med fel. Ja ni förstår ju själva hur det ser ut i vårt vardagsrum. Danskvällen slutade med att vi nu beställt hem en dansdvd, som visar grunderna. Förhoppningsvis kan vi ju lära oss nåt iaf.

Idag (eller snarare igår) var vi alla 4 på plaskis. Sebaztian tyckte det var kul och han grejade med både fontänerna och  geggan. Kul att Linköpings kommun satsade stort på att göra en sådan fin fristad för barnen. Stora grönytor där det finns gott om plats för kubb, fotboll, filtar mm. Det lär bli många besök där i sommar.

Om knappt en månad blir jag 30 år. Jag vet inte än hur jag ska fira denna dag om jag nu ska fira den. Hur jag vill ha det går fram och tillbaka för var dag.

Idag har jag även haft en enorm tandvärk. Jag har länge haft ont och trott att jag har hål i typ alla tänder och jag som inte gillar tandläkare har inte bokat någon tid. Men idag slog det till nåtenormt och jag vaknade av värken och har haft ont hela dagen. Vid 15 stod jag inte ut längre så jag ringde och fick en tid hos jourtandläkaren i Skäggetorp. Det var nog den bästa tandläkaren jag mött och till råga på allt kom han med goda nyheter...jag har INTE hål. Mitt problem är att jag är för noga och har borstat sönder tänderna så nu blir det att gurgla flour. Hoppas det går över snabbt.

Ha det gott.
Kram

Idag låg jag och sov till 15 då mina underbara pojkar kom hem från en nyfixad troll lekplats. Vi fixade lite käk och sedan var det dags att bada. Vid 18.30 drog jag till Norrköping för att hälsa på brorsan innan jobbet och våra munnar gick i ett tills min klocka ringde och det var dags att gå.

Det är inte så mycket som händer i livet just nu (för min del). Jag och syrran håller på att kämpa vidare med pengainsamlingen till Nergs som jag skrivit om tidigare. Tyvärr går det inget vidare. I går natt mejlade jag till 6-7 olika hjälporganisationer. Får se om någon har tips på hur man kan gå tillväga (men framförallt hoppas jag att någon kan hjälpa till. Imorogn är den stora dagen för Nergs då rättegången förhoppningsvis blir avklarad.
För er som gillar loppis är ni varmt välkomna till Blomsterlandets förra lokaler på lördag (18/6). Jag och syrran ska sälja saker där alla pengar oavkortat går till Nergs och hennes resa hem.

Om en sådär 7 timmar slutar jag mitt arbetspass och sen blir det sängen. När jag sen vaknar är jag ledig i en hel vecka. På torsdag drar vi till Stockholm och tar oss en dygnskryssning. Hoppas det funkar bra med Bazze bus. Enzo får sig en liten minisemester tillsammans med vännerna Atlas och Gismo.

Ha det nu gott allesammans

Ja ni, nu var det ett tag sen jag bloggade. Inget kul händer i mitt liv just nu. Ekonomin är i botten, bilen ska besiktas i sommar och jag tror inte den går igenom (vi måste byta däck sen är det säkert fler fel), tänderna gör ont (tror jag har hål) och så har jag nån konstig "värk" i magen. Jag vet egentligen inte om man kan kalla det värk, men det är nåt underligt. Den där konstiga känslan käns mest när jag är kissnödig, men jag känner även av den när jag går och när jag trycker på magen. Men dum som jag är söker jag inte vård då jag inte känner av det hela tiden, för att jag ska söka VC krävs konstant smärta.

Ja i övrigt kämpat vi på med bröllopsplanerna. Det går framåt, men då pengarna är knappa känns det sådär. Tänk om vi gjort alltsammans litet. Bara ha ett tårtkalas och inget mer, en stillsam fikastund på gräsmattan. Underbart..men det här blir nog också underbart, men det ska bli skönt när det är över. Då kan vi äntligen njuta av ett gemensamt efternamn och att alla pengar enbart går till oss :)

Kram på er alla

Jag har precis chattat med min gamla kollega, Nergs, som för tillfället befinner sig i Irak. Hon kom till Sverige med en man hon älskade. Dom fick tillsammans tre barn och en dag skiljde dom sig som så många andra par. Nergs har ensam vårdnad om sina änglar, men ville inte att pappan skulle vara utan dom eller att hennes barn skulle få leva ett liv utan sin pappa. Hon har därför låtit barnen ha kontakt med pappan vissa helger, men en dag kom dom inte hem. Hon har nu begätt sig till Irak för att kämpa för att få hem sina tre barn. Hennes pengar börjar ta slut och likaså hennes semester. Rättegången är nu den 15 maj, men hon vet inte längre vart hennes barn är. Hon sa till mig att hon inte vill komma hem till Sverige utan sina barn och jag klandrar henne inte.
Nergs har haft kontakt med UD, men eftersom dom inte har några befogenheter i Irak kan dom inget göra, mer än att hjälpa till med pass.
Hennes stiuation är lika svår som för alla andra föräldrar som utsätts för att deras barn blir kidnappade. Jag är en person som enbart läser böcker baserade på verkligheten och jag gråter varje gång jag läser om en sådan här händelse, men aldrig trodde jag att det skulle komma mig så nära.
När Nergs barn blev kidnappade hade jag redan slutat arbeta med henne och av den anledningen fick jag inte veta något via henne. Men ryktet nådde mig relativt snabb då min syster ringde och frågade mig om jag visste något. Olivia som är min systerdotter går i samma klass som Nergs äldsta son och hon hade kommit hem och varit ledsen då han inte längre var i klassen. När jag träffade Nergs fick jag det bekräfftat.

För er som vill veta mer om fallet:

http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyheterna_linkoping?title=ger_inte_upp_kampen_om_sina_barn&videoid=1605508&utm_medium=comment&utm_source=facebook&utm_campaign=tv4play.se

http://www.saknadebarn.org/2011/01/28/tre-barn-kidnappade-till-norra-irak/

Tänker på dig Nergs Hirori

Jag är så grymt sugen på att hitta på nåt nytt med mitt liv. Satt och kolla på lite cykeltävlingar. Vätternrundan är för lång och  fullbokad och dom kortare varianterna ligger på mina arbetsdagar. Roxenrundan fanns det platser kvar på och dessutom på min lediga dag. Förra året skulle jag och två av mina gamla kollegor cykla lilla roxenrundan, men det blev aldrig av. Jag skulle väldigt gärna vilja göra en sådan sak för att ha en morot till att träna lite, men dessvärre är jag för lat så det hjälper inte. Skulle behöva en medåkare så vi kan puscha varandra. Någon spekulant???

Gårdagen bjöd på värme och en trevlig stund i domkyrkoparken med  "bosseglass"tillsammans med familjen. Senare på kvällen satt vi på balkongen och åt mat och ännu senare insåg jag till min förtvivlan att min förlovningsring var borta. Jag har smalnat av en del om mina fingrar och den sitter av den anledningen lite löst, men jag har aldrig för tappat den. Jag kan bara inte begripa att jag inte märkt någonting. Resten av kvällen blev därför ett stressmoment. VART HAR MIN RING TAGIT VÄGEN????? Vi har letat överallt och jag har riggat min dag. Innan jobbet begav jag mig till stan och granskade domkyrkoparken, papperskorgen, papperkorgarna där vi tvättade våra händer och trottoarerna, men ingen ring :(. Imorgon (eller senare idag) ska jag finkamma bilen. Ola har letat där men fann inget, men bilar har så många små skrymslen så det går alltid att kolla igen. Bilen är vårt sista hopp. Snälla håll tummarna för att den ligger där...

Kram

Sitter på mitt jobb och gör inget särskilt för stunden. Telefon har ringt ett par gånger och så mycke mer än så har inte hänt.

Vad det gäller vårt bröllop är väldigt mycket klart. Nu är buketterna beställda, min och tärnans klänningar hänger i garderoben, näbbarnas klänningar förväntas komma i mitten av maj. Vi har en bröllopshemsida, men den är än så länge bara till för vissa personer. Är ni hemskt nyfikna får ni be om adresse :)

Snart är påsken här och då blir det godis i magen :). Jag är ingen religös person och tyvärr lite för lite allmänbildad. Jag vet knappt varför vi firar jul, påsk osv, men som tur är har jag träffat Ola som spridits sina kunskaper till mig. Det är ju för sjutton hemskt att jag som 25 åring inte hade en aning om vår hstoria. Nu vet jag mer, men får jag frågan rakt upp å ner så vet jag inte om jag svarar rätt. Anledningen till att jag minns nu är för att jag läste Olas blogg för typ 5 min sen. Skäms på mig...

Sitter och funderar på hur jag vill fira min 30 års dag. Fest eller inte, middag med familjen eller inte, saft och bulle eller inte. Alternativen är många och jag har inte en aning om på vilken nivå jag vill hålla mig. Det är ju några månader kvar, så jag skjuter nog upp beslutet ett tag.

Kram på er alla