Nu kommer flera av er bli chockade och vissa kanske t.o.m. lite irriterade och arga. Som ni alla vet så ska ju jag och Ola gifta oss i september. Jag har redan inköpt min vackra klänning, men dessvärre kan jag inte äta eller knappt andas när jag bär den. När jag stod i butiken valde jag mellan 2 klänningar och 2 storlekar. 36:an var trång, men gick och stänga, medans 38:an var lite för stor. Tillsammans med personalen kom vi fram till att 36:an var det bästa alternativet, eftersom den går att sy ut lite (dessutom var det helst den klänningen jag ville ha). Så vad ska jag nu göra??? Jo, jag tänkte försöka minska mitt midjemått. Jag känner inte att jag vill ner i vikt, men jag vill att några cm ska försvinna. Men hur går jag som har blivit så lat och bekväm av mig till väga? Att jag jobbar natt är också en nackdel eftersom det blir svårt att äta på regelbundna tider, samt att jag vissa dagar enbart har 3 timmar tillsammans med min familj och då vill jag ju inte träna. Ärligt talat så har jag ingen aning om vad jag ska göra eller hur jag ska göra. Kanske ska börja med att gå upp vid 7 varje morgon för att hinna med en promenad innan frukosten... jag har tänkt det förr, men det har alltid tagit emot då sängen är så skön, men som ordspråket säger; "Ska man vara fin får man lida pin". Oavsett vad jag bestämmer mig för så kommer jag försöka lägga ut mina mått här för att pusha mig själv lite.

Den 30:e december var mina mått

Midja (smalaste delen)	73 cm
Mage (över naveln)	87 cm

Kram

  

Om några timmar är det dags att gå hem och någon timme efter det blir det sängen. Idag får vi förhoppningsvis tillbaks vår (Olas) bärbara dator som kraschade för några dagar sen. Jag hoppas verkligen att proffsen kan hjälpa oss för Ola har ett examensarbete sparat i den (och ingen annanstans). Riktigt så illa är det inte, för hans klasskompis Nathalie påminde honom om att de har arbetet utskrivet så det skulle ju bara behövas skrivas in igen...,men det vore ju skönast om allt funkade som det ska.

På lördag ska jag och Ola kolla på teater/musikal...lite kulturell måste man ju vara. Ola fick 2 biljetter av mig till Chicago i 25 års present. Han sa en gång i förbi farten att han aldrig varit på teater, så jag tyckte det var på tiden.

I övrigt så har jag inget nytt att skriva. Ibland är det lätt att blogga och ibland svårt.

Njut av vintern innan den försvinner. Det kommer en dag då vi vill ha tillbaka snön så man kan åka pulka :)

KRAM

Då har det nya året äntligen kommit. För min del kommer det inte vara ett år med fullt så mycket roligheter som för Ola. Det är nu klart att han lämnar mig och Sebaztian under 3 veckor då han och några klasskamrater drar iväg till Kenya. Tänk vad kul...hade vi haft råd hade jag följt med. Han kommer vara med om så mycket och han kommer få uppleva sånt som han antagligen egentligen inte vill se, men som är intressant och nyttigt. Jag är väldigt avundsjuk på honom.

2011 är ett år jag ser fram emot. Vår son blir 3år, Ola 26år och jag blir äldst av oss i familjen 30år (precis som att jag inte brukar vara det hihi), jag kommer dessutom byta efternamn, mejladress, få nytt körkort och patientkort mm (ja ni förstår så stort det är). I övrigt så kommer det nog inte hända så mycket mer men det räcker gott.

(jag har visst skaffat facebook också...det är stort nog. Vi får väl se hur länge mitt konto finns kvar)

Ha en god fortsättning på det nya underbara året :)